Ett av kraven för att du ska få ersättning är att du aktivt söker och kan ta ett arbete. Det kan ändå finnas dagar när du av någon anledning inte kan arbeta. Dessa dagar rapporterar du "kan inte ta arbete" på tidrapporten.

Om du är inskriven i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska du rapportera kan inte ta arbete på tidrapporten. Är du inskriven i ett arbetsmarknadspolitiskt program en längre tid behöver du inte skicka in tidrapport.

För att ha rätt till ersättning från a-kassan måste du kunna ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag innebär det att du inte har rätt till någon ersättning från oss. Du ska rapportera kan inte ta arbete på tidrapporten de dagar du inte kan eller vill arbeta.

Om du arbetat ska du rapportera din arbetade tid på din tidrapport.

Allt arbete som du får betalt för ska du rapportera på din tidrapport, även jourtimmar. Du ska rapportera arbetad tid för alla dagar som du har arbetat, även lördagar och söndagar.

Timanställd

Har du arbetat som timanställd vid behov, ska du rapportera de timmar som du har arbetat den dag du har arbetat. 

Anställningens omfattning

Om du har fastställd arbetstid ska du rapportera anställningens omfattning, det vill säga anställningens omfattning i procent, på tidrapporten. Arbetar du till exempel 75 procent är det vad du ska rapportera. Du ska bara rapportera anställningens omfattning och inte timmar, eftersom du då redovisar dubbel arbetstid. Det här gäller både om du har timlön eller månadslön.

Fyll i timmar som du har arbetat extra

Om du arbetar timmar utöver anställningens omfattning ska du rapportera arbetets omfattning plus de extra timmarna på tidrapporten. Timmarna fyller du i den dag du har arbetat extra.

Följer du inte samma schema? 

Arbetar du till exempel heltid en vecka och är ledig en vecka? Då ska du ändå rapportera arbetets omfattning varje vecka, i detta fall 50 procent.

Om du är sjuk eller är föräldraledig, även vid vård av barn, ska du rapportera sjuk/Fp. Du ska lämna uppgift om hur stor del av dagen (i vilken omfattning) du har varit sjuk eller varit föräldraledig.

Exempelvis har du varit sjuk en hel dag ska du fylla i att du har varit helt sjuk. Har du haft föräldrapenning en halv dag ska du fylla i 1/2 den dag du har haft halv föräldrapenning. Du ska också fylla i föräldrapenning om du tar ut garantidagar från Försäkringskassan en dag.

Om du har ett deltidsarbete och tar ut semester ska du rapportera tid för semester. En semesterdag redovisas alltid som en hel dag, även om du skulle vara ledig mindre än åtta timmar. Semesterrutorna används bara av dig som är semesterledig från ett arbete. Är du helt arbetslös men vill ta ledigt från arbetssökandet fyller du i "kan inte ta arbete". 

Semester mer än enstaka dagar

Tar du semester mer än en dag räknas arbetslösa dagar som ligger mellan semesterdagarna också som semester. Exempelvis om du normalt arbetar måndag, onsdag och fredag och tar semester dessa dagar. Då måste du fylla i semester för hela veckan, även tisdag och torsdag.

Längre semesterperiod

Vid längre semesterledighet räknas även mellanliggande veckor som semester. Exempelvis om du har en anställning på 50 procent där du ena veckan arbetar heltid och andra veckan inte arbetar alls. Vecka 28, 30 och 32 har du semester från ditt arbete. På dina tidrapporter fyller du i semester för alla dagar under veckorna 28, 29, 30, 31 och 32.

Om arbetsplatsen stänger

Det kan vara så att du måste ta ut ledighet i semester fastän du hellre skulle vilja arbeta, till exempel om arbetsplatsen stänger en månad under sommaren. Rapportera semester på din tidrapport.

Är du inskriven i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska du rapportera "kan inte ta arbete".

Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om du ska delta i ett program. När du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program får du ersättning från Försäkringskassan och kan därför inte få ersättning av oss. Är du inskriven en längre tid i ett arbetsmarknadspolitiskt program behöver du inte tidrapportera till oss.