De dagar du är helt arbetslös och står till arbetsmarknadens förfogande, det vill säga kan och vill arbeta, ska du rapportera arbetslös på din tidrapport.

Ett av kraven för att du ska få ersättning är att du aktivt söker och kan ta ett arbete. Det kan ändå finnas dagar när du av någon anledning inte kan arbeta. Dessa dagar rapporterar du "kan inte ta arbete" på tidrapporten.

Om du är inskriven i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska du rapportera kan inte ta arbete på tidrapporten. Är du inskriven i ett arbetsmarknadspolitiskt program en längre tid behöver du inte skicka in tidrapport.

För att ha rätt till ersättning från a-kassan måste du kunna ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag innebär det att du inte har rätt till någon ersättning från oss. Du ska rapportera kan inte ta arbete på tidrapporten de dagar du inte kan eller vill arbeta.

Om du arbetat ska du rapportera din arbetade tid på din tidrapport.

Allt arbete som du får betalt för ska du rapportera på din tidrapport, även jourtimmar. Du ska rapportera arbetad tid för alla dagar som du har arbetat, även lördagar och söndagar.

Timanställd

Har du arbetat som timanställd vid behov, ska du rapportera de timmar som du har arbetat den dag du har arbetat. 

Anställningens omfattning

Om du har fastställd arbetstid ska du rapportera anställningens omfattning, det vill säga anställningens omfattning i procent, på tidrapporten. Arbetar du till exempel 75 procent är det vad du ska rapportera. Du ska bara rapportera anställningens omfattning och inte timmar, eftersom du då redovisar dubbel arbetstid. Det här gäller både om du arbetar på timme eller har månadslön.

Fyll i timmar som du har arbetat extra

Om du arbetar timmar utöver anställningens omfattning ska du rapportera arbetets omfattning plus de extra timmarna på tidrapporten. Timmarna fyller du i den dag du har arbetat extra.

Följer du inte samma schema? 

Arbetar du till exempel heltid en vecka och är ledig en vecka? Då ska du ändå rapportera arbetets omfattning varje vecka, i detta fall 50 procent.

Om du är sjuk eller är föräldraledig, även vid vård av barn, ska du rapportera sjuk/Fp. Du ska lämna uppgift om hur stor del av dagen (i vilken omfattning) du har varit sjuk eller varit föräldraledig.

Exempelvis har du varit sjuk en hel dag ska du fylla i att du har varit helt sjuk. Har du haft föräldrapenning en halv dag ska du fylla i 1/2 den dag du har haft halv föräldrapenning. Du ska också fylla i föräldrapenning om du tar ut garantidagar från Försäkringskassan en dag.

Om du har ett deltidsarbete och tar ut semester ska du rapportera tid för semester. En semesterdag redovisas alltid som en hel dag, även om du skulle vara ledig mindre än åtta timmar. Semesterrutorna används bara av dig som är semesterledig från ett arbete. Är du helt arbetslös men vill ta ledigt från arbetssökandet fyller du i "kan inte ta arbete". 

Semester mer än enstaka dagar

Tar du semester mer än en dag räknas arbetslösa dagar som ligger mellan semesterdagarna också som semester. Exempelvis om du normalt arbetar måndag, onsdag och fredag och tar semester dessa dagar. Då måste du fylla i semester för hela veckan, även tisdag och torsdag.

Längre semesterperiod

Vid längre semesterledighet räknas även mellanliggande veckor som semester. Exempelvis om du har en anställning på 50 procent där du ena veckan arbetar heltid och andra veckan inte arbetar alls. Vecka 28, 30 och 32 har du semester från ditt arbete. På dina tidrapporter fyller du i semester för alla dagar under veckorna 28, 29, 30, 31 och 32.

Om arbetsplatsen stänger

Det kan vara så att du måste ta ut ledighet i semester fastän du hellre skulle vilja arbeta, till exempel om arbetsplatsen stänger en månad under sommaren. Rapportera semester på din tidrapport.

Är du inskriven i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska du rapportera "kan inte ta arbete".

Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om du ska delta i ett program. När du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program får du ersättning från Försäkringskassan och kan därför inte få ersättning av oss. Är du inskriven en längre tid i ett arbetsmarknadspolitiskt program behöver du inte tidrapportera till oss.

Tidrapporten är en ansökan om ersättning hos a-kassan, där du rapporterar in uppgifter om vad du gjort varje dag. Du redovisar en vecka i taget.

När du blir arbetslös och anmält dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen behöver du rapportera din tid för att ansöka om ersättning. Vi behöver det för att vi ska betala ut rätt ersättning.

Du rapporterar din tid dag för dag vad du gjort. Varje tidrapport består av en vecka och när du fyllt i samtliga dagar sänder du in det till oss. Tänk på att du inte kan skicka in det i förväg.

Enklast, snabbast och billigast rapporterar du din tid via vår e-tjänst Mina sidor. Det finns även papperskassakort. 

Papperskassakorten heter fortfarande kassakort, men i Mina sidor heter det tidrapport istället för kassakort. De innehåller självklart samma uppgifter och ska fyllas i på samma sätt. 

Om du vill ha hjälp kan du gå in på så här rapporterar du din tid. Vill du ha mer information om Mina sidor, klicka här.

För dig som vill fylla i din tidrapport på datorn, mobilen eller surfplattan kan vi erbjuda vår e-tjänst Mina sidor.

Fördelarna med att fylla i tidrapporten på Mina sidor är bland annat att du slipper betala brevporto, tidrapporten registreras i vårt datasystem direkt när du har skickat det till oss, du kan se kommande utbetalningar och ändra tidigare skickade tidrapporter. Via Mina sidor kan du dessutom kommunicera med din handläggare om du exempelvis har frågor eller vill skicka meddelande till oss. 

För mer information om Mina sidor, klicka här.

När du skickar in din tidrapport till oss med din underskrift intygar du "på heder och samvete" att de uppgifter du har lämnat är rätt. Om du fyller i fel uppgifter och det gör att du får ersättning som du inte har rätt till kommer vi kräva tillbaka pengarna.

Visar det sig att du gjort fel medvetet eller har varit mycket slarvig, kan vi i värsta fall besluta att utesluta dig från a-kassan, det vill säga att du inte längre får vara medlem hos oss. Vid grova fel kan det också bli en fråga om misstänkt bidragsbrott och vi är då skyldiga att göra en polisanmälan.

Om du själv upptäcker att du har tidrapporterat fel ska du kontakta oss snarast och informera oss om detta. 

Tänk på att:

• Vänta inte för länge med att skicka in din tidrapport. Vi betalar inte ut ersättning för en tidrapport som är äldre än nio månader utan att det finns särskilda skäl.

• Tidrapporten är din ansökan om arbetslöshetsersättning. Vi behöver din tidrapport för att kunna handlägga ditt ärende.

• Det är jätteviktigt att du fyller i rätt uppgifter. Om du är osäker, kontakta oss så hjälper vi dig!

När du rapporterar din tid på Mina sidor får du hjälp och stöd att fylla i uppgifter. 

Fyller du däremot i ett papperskassakort finns det saker du behöver tänka på. Bland annat:

• Du ska kryssa i alla dagar på tidrapporten, även lördag och söndag.

• Du måste skriva under ditt papperskassakort, annars är kortet inte giltigt.

• Tiden som tidrapporten avser måste ha passerat innan du kan skicka in det till oss.

• Om du skickat in ett en tidrapport som du upptäcker att du rapporterat fel på, logga in på Mina sidor och ändra. Har du papperskassakort måste du kontakta oss och be oss att skicka ett nytt till dig.

Hur lång tid det tar att handlägga ditt ärende beror bland annat på om de uppgifter som du skickar till oss är kompletta och innehåller rätt uppgifter. Behöver vi be om fler uppgifter tar det längre tid. För att kunna handlägga ditt ärende behöver vi kompletta och korrekta uppgifter samt första tidrapporten.

Vår handläggningstid kan variera, men vi behandlar nya ärenden i datumordning, det vill säga när de kom in till oss. I Mina sidor kan du få information om ditt ärende.

När vi handlagt ditt ärende får du ett beslutsbrev av oss. Utbetalning av ersättning sker veckan därpå. I normalfallet har vi utbetalning på torsdagar.

När tiden som tidrapporten avser har gått kan du rapportera in din tid till oss.

När du rapporterar din tid på Mina sidor kan du inte skicka iväg det innan tiden som tidrapporten avser har gått. 

Skickar du in papperskassakort, kom i håg att fylla i uppgifter för alla dagar och att skriva under. Om du skickar in papperskassakortet för tidigt kan vi inte godkänna det. Vi kommer då att skicka tillbaka ett papperskassakort till dig, och du måste fylla i det på nytt och skicka det till oss.

Mina sidor

Har du haft ett uppehåll i din ersättningsperiod skickar vi inte ut papperskassakort till dig. Använd vår e-tjänst Mina sidor som är ett enkelt, snabbt och säkert sätt att rapportera din tid och ha kontakt med oss. 

För mer information om Mina sidor, klicka här.

Det finns två typer av ersättning: grundersättning som är högst 365 kronor per dag och inkomstbaserad ersättning som är högst 910 kronor per dag under de första 100 ersättningsdagarna, därefter högst 760 kronor under resten av perioden (se tillfälliga regler med högre maxersättning under en tillfällig tid längre ner i texten).

Grundersättning- När vi räknar ut din grundersättning så tittar vi på hur mycket du faktiskt arbetat under de senaste tolv månaderna och räknar ut din genomsnittliga veckoarbetstid. Det är den uträknade genomsnittliga veckoarbetstiden som avgör hur mycket du får i grundersättning.

Inkomstbaserad ersättning- Vi tittar först på hur mycket du faktiskt arbetat under de senaste tolv månaderna och räknar ut din genomsnittliga veckoarbetstid. Därefter tittar vi på din totala inkomst och räknar ut en genomsnittlig inkomst. Din bruttoersättning per dag blir 80 procent av din framräknade genomsnittliga inkomst. Din ersättning kan dock aldrig bli högre än 910 kronor per dag (se tillfälliga regler).

Tillfälliga regler- högre tak i ersättningen 

Mellan den 13 april 2020 och den 3 januari 2021 är taket i ersättningen höjd till:

• Inkomstbaserad ersättning- 1 200 kronor per dag (från 910 kronor) för de första 100 dagarna i arbetslöshetsförsäkringen.

• Grundersättning- 510 kronor per dag (från 365 kronor).

Mellan den 29 juni 2020 och 3 januari 2021 kan du som har inkomstbaserad ersättning få upp till

• 1000 kronor per dag från ersättningsdag 101 och resten av ersättningsperioden (300/450 dagar).

Under perioden mars-december 2020 räknas varje medlemsmånad som fyra månader. Det betyder att du redan efter tre månaders medlemskap kan ha rätt till inkomstbaserad ersättning.

Vill du veta mer?

Detta är en generell förklaring. Vill du ha mer information om hur vi beräknat din ersättning är du välkommen att kontakta oss.

Du kan även läsa mer om hur vi beräknar din ersättning under: Hur mycket får jag i ersättning?

Du kan max få ersättning för 5 dagar per vecka. Hur mycket du får beror bland annat på:

• Hur många timmar du är arbetslös per vecka.
• Hur mycket du vill och kan arbeta
• Om du arbetar, tar föräldrapenning eller sjukpenning eller är hindrad att ta arbete.

Använd gärna vår omräkningstabell för att räkna ut hur många dagar du kan få per vecka.

Vi har utbetalningar på torsdagar, undantag kan ske under helgdagar (röda dagar).

Ersättning betalas ut till dig varje vecka om du fyller i dina tidrapporter på Mina sidor. Om du fyller i papperskort betalas ersättning ut varannan vecka.

Ersättning betalas ut till dig på en utbetalningsavi. Vill du få dina pengar insatta på ett konto ska du anmäla ditt konto till Swedbanks kontoregister. Uppge vilket konto och vilken bank du vill ha din ersättning utbetald till på www.swedbank.se/kontoregister.

När vi räknat ut hur mycket du får i ersättning tilldelas du en ersättningsperiod på 300 dagar.

Din ersättningsperiod är indelad i olika ersättningsnivåer

Dag 1-200 är ersättningsnivån 80 procent av din inkomst
Dag 201-300 är ersättningsnivån 70 procent av din inkomst
Dag 301-450 är ersättningsnivån 70 procent av din inkomst (se förlängning nedan)

Om du har barn under 18 år när din ersättningsperiod på 300 dagar är slut, så kommer vi att förlänga din period med 150 dagar. Du behöver inte skicka in intyg på att du har barn, utan vi hämtar dessa uppgifter från Försäkringskassan. Under denna tid är ersättningsnivån 70 procent.

Karensdagar

Ersättningsperioden börjar med sex karensdagar. Det innebär att du inte får någon ersättning de sex första vardagarna. Karensdagar räknas av enbart för dagar där du i normalfallet skulle ha fått ut ersättning, skulle du exempelvis bli sjuk en dag räknas inte denna dag som karens.

Inga karensdagar under perioden 30 mars 2020 - 3 januari 2021  

Tillfälliga regler gäller för ansökningar om ersättning som avser tidsperioden 30 mars 2020 till och med den 3 januari 2021. Under denna period slopas karensvillkoret, vilket innebär att inga karensdagar räknas av.

Om du har barn under 18 år när dina 300 ersättningsdagar tar slut, förlängs din period automatiskt med 150 dagar. 

Om du inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor (efter eventuell förlängning på grund av barn under 18 år) har du inte rätt till ersättning från oss när din ersättningsperiod tagit slut. Du ska i god tid ta kontakt med Arbetsförmedlingen som tar ställning till om du ska skrivas in i jobb-och utvecklingsgarantin. Under tiden du är inskriven i jobb-och utvecklingsgarantin får du aktivitetsstöd som utbetalas av Försäkringskassan, ersättningsnivån är 65 procent.

Tänk på att det är viktigt att behålla ditt medlemskap i a-kassan under tiden som du får aktivitetsstöd, eftersom du får lägre ersättning om du inte är medlem i en a-kassa.

Om du uppfyller ett nytt arbetsvillkor (efter eventuell förlängning på grund av barn under 18 år) har du rätt till en ny ersättningsperiod hos oss.

• Du får en ny ersättningsperiod på 300 dagar som börjar direkt efter din tidigare period som tagit slut.
• Den nya ersättningsperioden inleds med sex karensdagar. Karensen slopas tillfälligt för ansökningar om ersättning under perioden 30 mars 2020 – 3 januari 2021.

I den nya perioden är din ersättning antingen 80 procent av den inkomst från det senaste arbetet eller 65 procent av den inkomst som din tidigare ersättningsperiod grundades på. Vi väljer alltid det alternativ som ger dig den högsta dagpenningen. Möjligheten att få ersättning som grundas på 65 procent av den tidigare inkomsten kan du dock enbart få två perioder i följd. Därefter kommer din ersättning att beräknas på ditt senaste arbete som du uppfyller ett arbetsvillkor på.

Exempel: Lars hade i sin tidigare period en inkomst på 900 kronor per dag och fick därmed ut 680 kronor per dag. Lars uppfyller ett nytt arbetsvillkor eftersom han arbetat deltid under sin arbetslöshet. I det senaste arbetet har han en genomsnittlig inkomst på 600 kronor per dag. För att avgöra hur mycket Lars ska få i ersättning gör vi en jämförelse mellan de olika inkomsterna.

Inkomst per dag från det senaste arbetet (80 %)
600 kronor x 0,80= 480 kronor
Inkomst per dag från den tidigare ersättningsperioden (65 %)
900 kronor x 0,65= 585 kronor

I det här fallet får Lars 65 procent av sin tidigare inkomst per dag. Lars får 585 kronor eftersom det är mer förmånligt för honom.

Anser du att vi tagit ett felaktigt beslut kan du be att vi prövar ditt ärende på nytt. Tycker du att omprövningsbeslutet är felaktigt kan du överklaga vårt beslut till Förvaltningsrätten.

Begäran om omprövning: Om du tycker att vi har tagit ett felaktigt beslut har du rätt att be att vi prövar ditt ärende på nytt. Du ska i så fall skriva och tala om varför du anser att beslutet ska ändras och vilken ändring du vill ha. Skicka ett meddelande till oss på Mina sidor. Din begäran måste vara hos oss inom två månader räknat från den dag du får detta beslut.

Överklagan: Är du inte nöjd med ditt omprövningsbeslut så kan du överklaga vårt beslut till Förvaltningsrätten, men brevet ska skickas till oss. Detta på grund av att vi måste bifoga våra handlingar i ditt ärende. Sedan skickar vi vidare samtliga handlingar till Förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till oss inom två månader från den dag du fick beslutet.

Överklagan skickas till:
GS a-kassa
Box 1152
111 81 Stockholm

Ja, om du har rätt till arbetslöshetsersättning får du fortsätta på din tidigare ersättningsperiod. Inga nya karensdagar utgår. Skicka in intyg eller uppgifter till oss på vad du gjort under uppehållet.

Du fyller i din tidrapport på Mina sidor. Vill du ha mer information om Mina sidor, klicka här.

Tänk på att du måste meddela oss inom två veckor om det skett någon förändring som kan påverka din ersättning, bland annat om

• du har slutat ditt arbete på egen begäran eller blivit uppsagd på grund av personliga skäl eller hälsoskäl.
• du är tjänstledig från arbetet eller blivit permitterad (även semesteruppehåll i anställningen).
• du har blivit erbjuden fortsatt arbete och tackat nej till att fortsätta.
• det företag där du arbetat har satts i konkurs och du har fått lönegaranti.
• du har fått avgångsvederlag eller annan ersättning från arbetsgivaren.
• du tar ut pension i förtid eller tänker börja studera.

Om du startar företag, äger, köper eller övertar ett jord-och/eller skogsbruk, återupptar en vilande verksamhet, tar på dig fackliga, politiska eller andra uppdrag i styrelser och föreningar, måste du också meddela oss.

Du är välkommen att kontakta oss om du har några frågor. 

Det finns följande sätt att meddela oss om adressändring:

• Att skriva och skicka ett meddelande via Mina sidor.
• Att skriva och skicka ett brev med den nya adressuppgiften och från vilket datum ändringen gäller. Brevet ska vara underskrivet av dig. 

Anledningen att vi behöver skriftliga uppgifter är att vi vill vara säkra på att adressändringen är korrekt. Det går även bra att meddela oss via Mina sidor eftersom det krävs inloggning och vi kan vara säkra på att det är du som lämnat uppgifterna.

Har du gjort adressändring hos Skatteverket får vi automatiskt uppgifter om din nya adress.

Enligt skatteverket är jord- och skogsbruk näringsverksamhet. Om du arbetar i ditt jord- och skogsbruk betraktas du som företagare. Vi utreder alltid om du ska anses vara företagare eller inte. 

Har du jord- och skogsbruk ska du alltid fylla i och skicka in blanketten: Jord- och skogsbruk till oss. Du behöver även fylla i blanketten Fullmakt till Skatteverket. Denna blankett ska skickas direkt till Skatteverket. När Skatteverket får fullmakten skickar de oss dina senaste deklarationsuppgifter.

Även om du inte har någon verksamhet i ditt jord- och skogsbruk ska du fylla i alla blanketter.

För dig som har drabbats av stormen gäller följande:

• Röjning av skog efter storm är en skyddsåtgärd. Skyddsåtgärder är okej att göra och påverkar inte din rätt till ersättning från oss.

• Du kan utföra arbetet själv eller lägga ut det på en skogsentreprenör.

• När du senare fyller i arbetad tid för företagare ska du fylla i all tid som du har arbetat i din verksamhet. Skriv även ett meddelande via Mina sidor till oss och ange hur många timmar som du arbetat extra med skogsröjning på grund av stormen. Förutsatt att utökningen är en direkt följd av stormen kommer vi godkänna att du arbetat fler timmar än vad som står i ditt beslut.

• Om det egna arbetet i skogen gör att du inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande ska du fylla i "kan inte ta arbete" på tidrapporten.

• Om skyddsåtgärderna efter stormen utförs senare gäller samma regler. Du måste alltid skicka ett meddelande med en förklaring till oss.

Har du några frågor är du alltid välkommen att kontakta oss!

Om du varit sjuk samtidigt som du arbetat måste detta redovisas eftersom det påverkar beräkningen av din ersättning.

Hur ska frånvaro redovisas i arbetsgivarintyget?

Om du haft frånvaro ska din arbetsgivare redovisa antal timmar i kolumnen för frånvaro. Arbetsgivaren ska även ange orsaken till frånvaron, exempelvis tjänstledighet, obetald semester, sjukfrånvaro, föräldraledighet eller annan obetald frånvaro. 

Har du fått sjuklön utbetald från din arbetsgivare?

Då ska din arbetsgivare även redovisa antal utbetalda timmar och bruttoersättning för sjuklön per månad. 

Har du fått sjuk- eller föräldrapenning? 

Då hämtas uppgifter från Försäkringskassan. 

Har du varit sjuk eller föräldraledig en hel kalendermånad?

Har du varit sjuk eller föräldraledig en hel kalendermånad så räknas ibland inte månaden med. Läs mer under tid som kan hoppas över.

Om du har några frågor är du välkommen att kontakta oss.

Nej, det krävs e-legitimation eller BankID för att logga in på Mina sidor. Anledningen till ändringen är att inloggning med lösenord inte når upp till dagens krav på säkerhet. E-legitimation och BankID är ett säkert sätt att legitimera sig på internet.

Det enda du behöver för att använda e-tjänsten Mina sidor är e-legitimation eller BankID. Du beställer e-legitimation eller BankID hos din bank eller Telia. Mer information finns på www.e-legitimation.se.

Om du redan har e-legitimation eller BankID/Mobilt BankID så kan du självklart använda det när du loggar in på Mina sidor.

Du är välkommen att kontakta oss om du har några frågor.

Du fyller i och sänder in din tidrapport via vår e-tjänst Mina sidor som är ett enkelt, säkert och snabbt sätt att rapportera din tid och komma i kontakt med oss.

På Mina sidor får du bland annat tillgång till information om utbetalningar, se vilka handlingar du skickat in och skicka meddelanden till oss i ditt ärende. Tjänsten är enkel att använda och är tillgänglig dygnet runt. Du kan logga in på Mina sidor via vår hemsida från din dator, surfplatta eller mobil. Det enda du behöver för att logga in är e-legitimation eller BankID. Vill du ha mer information om vår tjänst och e-legitimation, klicka här. 

Efter du haft ett uppehåll i din ersättningsperiod skickar vi inte längre ut papperskassakort till dig, utan du får själv gå in och fylla din tidrapport via vår e-tjänst Mina sidor. Vill du ha papperskassakort måste du kontakta oss och be om detta.

Vill du ha mer information eller vill ha hjälp så är du självklart välkommen att kontakta oss!